Internet – Ett klick till världen
Idag är Internet något som nästan alla kommer i kontakt med dagligen. Enligt Internetworld bekräftas det att 6 av 10 svenskar använder sig av Internet varje dag.1
Men hur fungerar då Internet? Här förklarar vi steg för steg vad som händer från det att du som användare har skrivit in adressen www.bilderochfakta.se till det att sidan kommer upp.
Stegen kan variera lite beroende på hur den dator (klient) som du sitter vid är ansluten till Internet. Vi har valt att beskriva det hela från att du sitter i ett företagsnätverk och surfar därifrån.
Klienten (steg 1)
Klient är den dator du nu sitter vid och läser den här texten. I samband med att du skriver in en hemsideadress (URL) skickas information från din dator.
Router och switchar (steg 2)
Informationen som skickas från din dator når först en router eller en switch. Skillnaden mellan dessa är inte så stor och många blandar ihop dessa två begrepp. En router vidarebefordrar enbart den information du skickat medan en switch styr och vidarebefordrar informationen åt rätt håll.
Kort sammanfattat så ser routern och switchen till att den information du skickat förs vidare.
Brandvägg (steg 3)
Innan informationen når ut på Internet passerar den en brandvägg. Brandväggen är till för att skydda det lokala nätverket (LAN) som du nu befinner dig på innan du når ut på Internet (World Wide Web). Alla virus och elakartade program som finns för att förstöra för vanliga användare stoppas här.
Med hjälp av brandväggen kan du stänga olika dörrar, kallat portar. Portarna benämns med nummer och vanligtvis är alla stängda utom port 80 som används för Internetsurfande och port 25 som används för e-post.
Adresser på Internet (steg 4)
För att den information du skickat iväg ska komma till rätt plats har den en adress som den ska till. På Internet heter alla adresser olika IP-nummer och som ser ut på följande sätt: 195.128.175.27. För oss användare är dessa sifferserier svåra att komma ihåg och därför har man valt att kunna koppla ett namn (domännamn) till ett IP-nummer. Som i vårt fall när vi skrev www.bilderochfakta.se så översattes domännamnet till ovanstående IP-nummer.
DNS-datorer – översättare på Internet
Översättningen görs av DNS-datorer som har till uppgift att översätta alla domännamn du skriver in till IP-nummer som kan förstås ute på Internet.
Ibland kan det hända att en DNS-dator inte vet vilket IP-nummer ett domännamn är kopplat till. Då skickar den vidare din information till en annan DNS-dator som står högre upp i hierarkin. Om ingen DNS-dator på vägen känner till adressen hamnar den slutligen hos en toppdomän-DNS. På den datorn finns samtliga domännamn som är kopplade mot olika IP-nummer.
Toppdomän-DNS, högst i DNS-hierarkin
Varje toppdomän-DNS har hand om olika ändelser av domännamn. Till exempel slutade bilderochfakta.se på toppdomänen ”.se” vilket gör att det blir den toppdomän-DNS som är ansvarig för alla ”.se” adresser som är slutligt ansvarig för att meddela vilket IP-nummer din information skall skickas till.
Språk på Internet – protokoll
Eftersom Internet finns över hela världen är det viktigt att alla datorer pratar samma språk med varandra. För att säkerhetsställa det finns det olika protokoll (datorernas språk) som används. De två vanligaste är IP (Internet Protocol) och TCP (Transmission Control Protocol).
Paket fyllda med ettor och nollor
Den information som du skickat iväg paketeras med hjälp av protokollen. Protokollen styckar upp all information i mindre paket där varje paket rymmer olika mängder med data. Datan i paketen benämns som ”bitar”. Varje bit består aningen av en 1:a eller en 0:a och är det sätt datorerna läser av information när de talar med varandra. Åtta bitar bildar en byte vilket är något som vanliga dataanvändare oftare kommer i kontakt med. Till exempel brukar man prata om mega- eller gigabyte när det gäller hårddiskar. En hårddisk på 1 gigabyte är alltså lika mycket som 1 000 000 000 byte eller 8 000 000 000 bitar.
Webbserver (steg 5)
Din information har nu paketerats i ett paket som består av olika antal bitar. Paketet har fått en adress och susar nu iväg genom Internets alla kanaler. Dessa kanaler kan vara allt från telekablar, optiska fibrer, radiolänk, satellit och många andra. Vilken väg ditt paket tar är inte alltid den närmaste och snabbaste. Men det kommer fram!
När ditt paket har nått sitt mål har det kommit till en webbserver. Webbservern är som vilken dator som helst men med en uppgift att ge dig den information som du efterfrågar. Det kan till exempel vara information om en viss hemsida som i vårt exempel, www.bilderochfakta.se.
Webbservern skickar därefter tillbaka informationen till dig (samma väg som vi precis beskrivit) och den kommer därefter upp på din klient (dator). Det händer ibland att information inte kommer fram utan försvinner på vägen. Om något sådan skulle hända skickas automatiskt informationen igen.
1) Källa: Internetworld nummer 8, 2008